28 augusti 2011

Antikrundan i Nässjö

Idag var det Antikrundans inspelningsdag i Nässjö. Vi hade ju fått VIP-biljett för värjan och glasbägarna, så vi hade en tämligen skön dag då vi slapp att köa och bara kunde kliva rakt in i produktionen. Min svärmor blev filmad med glasbägarna och min man med värjan. Jag skulle ju ha fått berätta om skåpet, om det kom med, men det gjorde det ju inte (och puh, då slapp jag stå framför kamerorna, lika skönt det!). Det var himla kul att se hur allting fungerade.


Till vänster tre glada "gubbar": Knut Knutsson och Max Sjöberg, och S i bakgrunden
Till höger: programledaren Anne Lundberg


Till vänster: Charlotte Widenfelt tittar närmare på en av glasbägarna före tagning
Till höger: Min svärmor E hos filmteamet som spelade in inomhus



Till vänster: Inspelning ute i kön med Knut och Max
Till höger: ... och tagning! Här görs det TV i solskenet!

Nu får vi vänta och se om det kommer med i programmen, som börjar visas i januari efter alla helger, eller om det klipps bort... det återstår att se. Hur som helst var det väldigt roligt att få vara med i alla fall! När det gällde glasbägarna så var de så gamla som familjehistorien förtäljer, nämligen slutet av 1600-talet. Värjan var däremot inte det, utan "bara" från början av 1800-talet.

En sak vi blev väldigt tacksamma över, var att Max Sjöberg hade tid att ge oss lite upplysningar om skåpet som aldrig kom med. Det är så gammalt som vi har trott, det ligger tidsmässigt någonstans mellan slutet av 1600-talet fram till ca 1730. Vårt skåp kom ju inte med för att det fanns många andra skåp som valdes istället, att då var få höra att Max tyckte vårt skåp var mer unikt än "vanliga" allmogeskåp och garanterat äldst av de skåp de hade sett hittills, var då extra kul. Ja, värdet då???? (Den klassiska frågan i Antikrundan!) Ungefär som vi hade gissat därmed, ett par tusenlappar. Den gamla pjäsen fortsätta bo hos oss. Det är ju inte direkt varje dag man får möjlighet att "umgås" med en så gammal pryl och med det värdet kan vi utan dåligt samvete använda det här hemma!

Här hittar du inlägget om när Antikrundans expert Max Sjöberg var hemma hos oss, och här hittar du ett inlägg med bild på skåpet.

27 augusti 2011

Målning och möbelskola

Jag har skaffat mig ett nytt projekt. För er som inte vet, går det till enligt följande modell:

a) Kristin ser annons på Blocket om en möbel.
b) Kristin köper möbeln och gör upp om att hämta den en viss tid.
c) S får åka och hämta möbeln på uppgjord tid (den är nämligen oftast för stor för att gå in i K:s bil).
d) S får bära in möbeln efter att Kristin har fått svara på frågan "var ska du ha DEN HÄR då?" (underförstått "jag ser inget självklart behov av den här möbeln så var sjutton vill du att den ska stå???").

Den här gången blev det en avlutad chiffonjé, den har så fin modell och kostade endast ett par hundralappar. När jag säger ”fin” betyder det en enkel modell utan krusiduller, en typisk ”bonnamöbel” som många säkert tycker inte är något att höja på ögonbrynen åt. Men i vårt hus passar den, vi har en rätt så simpel stil. I ett gammalt torp passar helt enkelt inte alltför påkostade möbler med ornament och krusiduller eller bjärta färger.

Min nyinförskaffade chiffonjé - bild lånad från Blocket.
Fördelen med att köpa en avlutad möbel är att man är fri att välja både färgtyp och färgnyans. Oavsett vad man väljer får man ett bra underlag att utgå från, färgen fäster ju bra på en trären yta, och man slipper att tvätta möbeln eller – ännu mer arbetskrävande – skrapa den först. Man behöver inte heller tänka på att bevara något original – möbeln är ju så att säga redan ”förstörd” genom avlutningen. Jag har kommit bort från att allting ska vara vitt, nu är jag mer inne på grått och även lite smutsbeige som havre- eller potatisfärgat tycker jag är fint. Jag är sugen att prova en linoljefärg igen. Det är tio år sedan jag använde det sist och då blev jag inte nöjd för den vita färgen gulnade så hemskt och allt jag målat med den färgen fick jag måla om igen. Dessutom tar ju linoljefärg så lång tid på sig att torka, en klar nackdel för min del, jag som är så otålig av mig! Finns det någon som har någon erfarenhet från Ottossons eller Gysinges linoljefärg? Dela gärna med er om era erfarenheter i så fall! Jag tror nämligen att jag måste köpa en färdigbruten nyans, jag är tveksam till om jag kan röra ihop pigment själv och få den färg jag vill ha… Invändigt är det masurbjörk i lådorna på chiffonjén och där ska jag låta allting vara som det är och inte måla något.

I mina inspirationsmappar hittade jag några exempel på fina möbler. Byrån med svart topp tycker jag är läcker. Men kanske blir det lite för kraftfullt med svart skiva överst? Jag ska nämligen ha chiffonjén under ett snedtak i vårt sovrum. Jag får för mig att den svarta skivan hade gjort sig bättre i ett mer ”luftigt” utrymme.

Bild lånad från Bukowskis Market.
Den här chiffonjén och byrån har snygga grådaskiga toner.

Bilder lånade från nätet - minns tyvärr ej varifrån... 

Jag lärde mig förresten precis (tänk vad Wikipedia är bra) att en möbel med byrålådor och utfällbar skrivklaff kallas chiffonjé, medan en möbel med sned överdel kallas snedklaff eller snedklaffbyrå. Har möbeln en rak skrivklaff men ben istället för lådor undertill, kallas det sekretär. Jag har haft lite begreppsförvirring kring detta märker jag, då jag trott att alla dessa tre typer har kunnat kallas vid alla tre namn.

24 augusti 2011

Underbara kuddar

Jag har hittat de mest underbara kuddarna som passar perfekt både till mitt eget hem och till ett inspirationsjobb jag ska göra senare i höst. De är sådär enkla och sparsmakade i den lite "grövre" och ruffigare lantstilen. De passar perfekt till min gamla karljohansoffa med nära 200 år på nacken i matsalen.Tack snälla, snälla Magnus på Rost interiör i Karlstad för att du vill skicka dem till mig. Än en gång visar sig bloggvärlden från sin bästa sida - vilka fantastiska och underbara människor det finns! Jag är så glad över att jag började blogga, för i och med det började jag att fotografera mer, och senare även att skriva reportage. Jag kommit i kontakt med så många trevliga personer under mina bloggår. Alla har jag inte träffat och flera kommer jag med all säkerhet aldrig att träffa i verkligheten, men jag skulle vilja säga till er alla: Tack för att ni finns!

Bild lånad från Rost Interiör

22 augusti 2011

Adventsmys sökes!!!!

Jag och Lotta planerar att göra ett par adventsreportage senare i höst/vinter och vi söker nu mysiga hem med härlig julstämning! Vi behöver hem som är adventspiffat med mycket charm. Stort eller litet hus, på landet eller i stan, lantligt eller modernt spelar ingen roll, huvudsaken är att hemmet är personligt och har mycket känsla. Helst ska det ligga i Småland, Västergötland, Östergötland eller Sörmland så vi inte behöver åka så långt. Vi beräknar göra reportagen under november till januari.

Svara genom att skicka ett mail med bilder (som absolut inte behöver visa ett julpyntat hem) till kristin.fagerskjold@gmail.com. OBS! Utan bilder kan vi inte bedöma hemmet, så foton är ett MÅSTE. Vi får tyvärr alldeles för många förslag utan bilder, som vi inte har tid att följa upp.

21 augusti 2011

Pinfärskt

Dagens lunch: egenodlat! Vilken lycka det är att gå ut i köksträdgården och plocka in lite att äta! Här är det dill, rödbetor och potatis. I skogen hittade vi några kantareller och taggsvampar. Nästa år ska jag komma igång med mitt köksland mycket tidigare, så att vi kan få skörda tidigare. Nu i dessa bistra ekonomiska tider har man ju ändå en vinstgivande bank, tänk vilken avkastning man får på potatis, sätt en - plocka upp tio! Eller tänk på räntan från rödbetorna - vad de växer från litet frö till färdig beta! Utdelningen på dillen är inte heller illa. Först en massa dill att ha till potatis, omeletter och i sallader, och sedan krondill till kräftor!

20 augusti 2011

Ringblommor

Först ska jag tala om att vårt gamla skåp inte får resa till Antikrundan... så ni kommer inte få se mig på TV (ingen större förlust för er!). Däremot ska vi fortfarande åka in och filma värjan och glasbägarna men då kommer jag inte med i rutan...

Idag har vi höst hos oss. Det får bli en innedag. Jag har flera texter jag ska skriva klart, någon ska levereras in till en redaktion och i eftermiddag ska jag på rekningsrunda med "min" ena fotograf inför höstfotograferingar.

I år har jag odlat ringblommor för första gången. De växer i ett fack av odlingsbänkarna i mitt lilla köksland som vi byggde i våras. Jag plockar av dem flitigt, man blir så glad när man tar in dessa små solar. Förra helgen gjorde jag en egen örtsås till grillat med ringblommor i, blommorna är ju ätbara och kan användas även i sallader. Jag tycker ringblommor luktar underbart, de påminner mig alltid om min farfar, som odlade dem i sitt köksland. En kompis låter några av sina ringblommor gå i frö och på så sätt självsår sig blommorna, fast kanske inte alltid där man vill ;-)


Jag brukar blanda ringblommor och kryddor i buketter, här är det ringblommor och oregano.

15 augusti 2011

Nästan enda fyndet

I sommar har det inte blivit många loppisar för min del. Det beror dels på att jag har haft så mycket annat för mig så jag helt enkelt inte har haft tid att åka på fyndjakt, och dels på att jag faktiskt tröttnat lite på loppis. Eller rättare sagt, tröttnat på dåliga loppisar. Har det gått inflation i ordet "loppis" i era trakter också? Här hos mig ser jag skyltar överallt med loppis och pinsamt dåligt utbud. Loppis är INTE att sälja sina trasiga, utrensade saker från garaget, som man egentligen skulle åkt till sopstationen med. (Vem vill ha icke-fungerande stövelvärmare? Eller en reklammugg utan öra?)

Loppis är inte heller att tro att man kan ta ut antikaffärspriser, jag har ett hemskt exempel på ett loppis på en avstickare från E4:an norr om Ljungby där prisnivån ligger som på fina gatan men håller till i sjaskiga maskinhallar... Höjden i somras tyckte jag var att se ett loppis som hade två stycken Ikeavaser "Vasen" och tog 25 kr/st för dem, dvs 10 kr/st mer än vad de kostar nytillverkade på Ikea - de finns fortfarande i produktion. Riktigt bra gårdsloppisar med härliga gamla saker är svåra att finna och jag har inte tiden just nu, att gå på nio mardrömsloppisar för att hitta ett guldkorn. Jag tror snarare att jag kommer återuppta mina antikmässebesök för det är sådana saker jag numera är ute efter.

Nåja, nu har jag ondgjort mig nog över detta. Nästan det enda jag köpte i somras, på alltid lika trevliga bakluckeloppiset på Siggesta gård på Värmdö, var den här gamla flaskan, en dame jeanne. Under sommaren har jag bara sett riktigt mörkgröna och mörkbruna sådana, som dessutom varit mycket dyrare, en genomskinlig dame jeanne för 40 riksdaler tycker jag därför var helt klart prisvärt. Flaskan är inte så värst gammal, jag gissar på 1940-1950-tal ungefär. Jag lyckades böja till en flaskborste så att jag kom åt att diska flaskan helt ren (den var mycket smutsigare än vad jag först tyckte när jag köpte den och ett tag var jag rädd att smutsen bitit sig fast och inte skulle gå att få bort, men tänk vad Yes är för en fantastisk produkt...). En lönnkvist fick jag sätta i den, för jag hade inte några tillräckligt långskaftade blommor i trädgården...


 I brist på långskaftade blommor fick det bli en lönnkvist i flaskan. Ljusstakarna är i betong, av Tove Adman.

13 augusti 2011

Mitt kök i Jeanne d'Arc Living Magasinet

I nummer 6/2011 av Jeanne d'Arc Living Magasinet hittar ni ett låååångt reportage från mitt kök, som jag och allra bästa Lotta gjorde förra hösten. En underbar dag i september bar vi in massvis med grönsaker och blommor och fotade, det var verkligen hur kul som helst och jag älskar verkligen dessa bilder.





Foto: Anne-Charlotte Andersson & Kristin Fägerskjöld

12 augusti 2011

Krusbärsmarmelad

Det blev två omgångar krusbärsmarmelad av alla bär jag plockade i söndags. Den första med vanilj och rivet citronskal i, den andra med portvin. Citronen gav en fin syrlighet. Portvin brukar jag ha i marmelad som behöver lite vacker röd färg i sig, som t ex rabarbermarmelad, och det är alltid gott - kanske lite mer "vuxensmak" än varianten med citron.

Enklaste sättet att koka sylt och marmelad, och det enda sättet jag gör på numera, är att använda syltsocker. Till krusbären tog jag 650 g bär och 500 g syltsocker. Häll först bären i en vid kastrull och låt koka i 8 minuter. Häll sedan över socker och låt koka upp och koka i 8 minuter till. Smaksättningarna hade jag i sist (1 tsk vaniljsocker + rivet skal och saft av 1 citron respektive 1 dl portvin men det kan ju anpassas efter tycke och smak!). Häll sedan upp på väl rengjorda burkar och förslut genast.

Kursbärsmarmelad med vanilj och citron och till det en fin etikett.
Äkta home made!!!

10 augusti 2011

Besök från Antikrundan

Idag hade vi besök från Antikrundan, deras expert Max Sjöberg med produktionsassistent var det som kom. De gillade både vår gård och vårt hem och jag tror att de även gillade skåpet... vi ska få besked i nästa vecka om de kommer och hämtar det inför inspelningsdagen. De berättade att de får in ungefär 1000 förslag på objekt i form av brev eller mail till redaktionen inför varje säsong, de väljer därifrån ut ca 10% av föremålen och åker runt och tittar på. I år gör de 60 hembesök (i år från Sölvesborg i söder till Rättvik i norr) före själva inspelningsdagarna.

Förutom skåpet hade vi även skickat in bilder på en gammal värja och två glasbägare, alla tre objekten från 1600-talets slut och tillhörande min mans släkt sedan dess med fantastiska historier omkring dem (som involverar kungar och landshövdingar). Dessa fick vi besked på studs att de ville filma. Vi tilldelades en liten vip-biljett så nu kan vi gå före i kön *fniss*. Skåpet får vi som sagt besked om i nästa vecka. Tyvärr fick vi inte veta något om vare sig pris, ålder eller annat... det hummades en del och vi tyckte vi såg uppskattande ögonkast (även på andra saker i vårt hem, bland annat min älskade grå karljohansoffa), men vi får se vad de bestämmer sig för. De väljer ju utifrån att programmet ska bli bra och visa varierande saker och inte bara om föremålet är unikt eller ej. Men vi är som sagt ett litet steg på väg vidare i programmet...

Vi har i alla fall blivit lite förälskade i skåpet, både jag och min man! Även om det fick flytta in i huset lite på nåder bara för att vi inte tyckte att det kunde stå ute i lagården när tv-teamet skulle komma hit, kommer vi nog faktiskt att behålla det inomhus. Jag kan inte säga att jag tycker skåpet är snyggt, det är mer "ful-snyggt" och vinner snarare på charm. Färgen är inte den jag skulle valt själv, och jag tror att det var mycket vackrare en gång i tiden i sin blågröna originalfärg, men nu är det som det är och i och med att vi har tämligen ljus inredning i övrigt funkar det ändå. Skåpet verkar oerhört praktiskt med alla hyllor och därför kommer vi nog ersätta vårt befintliga bufféskåp i matsalen, som hyser porslin, matsilver och ljusstakar, med detta. Jag älskar verkligen den lilla hyllavsatsen mellan under- och överskåp. Jag har upptäckt att det är precis lagom att ställa små ljuskoppar där, det går att öppna övre dörren utan att man behöver flytta dem, och det ser väldigt trevligt ut när man tänder en rad med lyktor. "Skåpet passar ju oerhört bra in här i ert hem", var Max Sjöbergs kommentar och det var roligt att höra!



Förra året tog vi in ett annat gammalt skåp i vardagsrummet, det smala vackra skåpet som jag målade om i grått. Det luktade ganska "muggigt" och trist, men då fick jag ett sådant bra tips från en bloggläsare om att man kunde ställa en burk med ättika i skåpet för att dra ur lukten. Det här skåpet luktade ju inte heller rosor precis, så jag provade ättikeknepet igen och det funkade lika bra den här gången också. Ett tips som verkligen rekommenderas, med andra ord!

PS: Eftersom det var två stycken som undrade på en gång om jag inte kunde visa hela skåpet, så hänvisar jag till det tidigare inlägget som visar en helhetsbild!

09 augusti 2011

Länk på Sköna hem

Såg nu att det ligger en länk på Sköna hem om reportaget från Bossgård som jag och Hasse gjort, det som alltså är med i tidningen nr 9/2011. Tycker det är så trevligt när tidningarna har en nätutgåva, så man kan läsa reportagen på nätet också, om man missat den tryckta tidningen. Sköna hem och Hus & Hem är bra på det. En tidning som jag verkligen tycker borde ha en bättre hemsida är Lantliv. Det som finns idag på http://www.mixr.se/ tycker jag är värdelöst...

Visst är det vackert med det konjaksbruna mot allt det vita?

08 augusti 2011

Krusbär, stickelbär, gooseberries

Av en ren händelse såg jag att vi i år hade jättemycket krusbär på en gammal buske som hos oss växer i en stenmur, en kvarleva från det gamla torpet som låg här innan vårt hus flyttade hit och blev gårdens boningshus. Busken ser inte mycket ut för världen och den har drabbats av mjöldagg alla andra somrar vi har bott här, så jag har i år inte ens tittat åt den. Tur att jag gjorde det nu, kan jag säga, för den fullkomligt dignade av bär! En liter plockade jag på en kvart... sedan gick jag runt och letade efter fler krusbärsbuskar som växer vid andra torpgrunder och då fick jag ihop en liter till. Busken vid vårt hus gav guldgula relativt stora bär, de andra var mindre och rödaktiga. Återstår att se vad jag gör med dem, sylt/marmelad av hela köret eller en paj också? Här hittar du många goda recept med krusbär, det blir nog förresten en sådan här krusbärskaka till kaffet!

Gula och ludna - underbart goda!
Jag googlade på krusbär och hittade detta på Wikipedia:

Krusbär (Ribes uva-crispa) är namnet både på en buske och dess bär. Det vetenskapliga namnet kommer av latinets uva (druva) och crispus (krusig), vilket syftar på att den har bär och krusiga blad, krusbär. En namnsynonym är Ribes grossularia och för bären stickelbär.

Krusbärsbusken stöter man på i markerna ganska långt från bebyggelse, men det är osäkert om det någonsin funnits vildväxande i Sverige eller om den enbart förvildats eller blivit kvar från övergivna trädgårdar.

Växten kommer ursprungligen från Kaukasus och Västasien. Odlingen av krusbär tycks ha kommit igång på allvar först på 1500-talet. I Norden började det odlas först på slutet av 1600-talet. Under 1800-talet som var krusbärsodlingens glanstid, fanns det runt 1000 olika sorter i odling. Vid 1900-talets början kom den amerikanska mjöldaggsvampen till Europa och ödelade mycket av förädlingsarbetet. Numera finns det sorter som är resistenta mot mjöldagg.

Vilda krusbär växer i hagar och snårmarker, längs vägar, i stenrösen och klippspringor. Utbredning från södra Sverige upp till norra Uppland - södra Dalsland. Enstaka förekomster ända upp till Storsjöbygden i Jämtland.

Krusbär har sorter med stora bär och sorter med små bär. Blomställningen är inte en klase, utan 1 - 3 blommor sitter fästade vid stammen, där det finns mycket taggar. Bären har stark färg och är mycket saftiga. Frukten är större än hos de andra arterna i släktet, och är ett enrummigt, mångfröigt bär. Bären innehåller sockerarter och citron-, vin- och äppelsyra. Hos de odlade sorterna varierar bärens storlek, form och färg. Det finns gula, röda och grönvita, ludna och kala, klotrunda, ovala och päronformade.


Älskar sådana här gamla bilder och kunde inte låta bli att ta med dem i inlägget!
Botaniska planscher lånade från Wikipedia.

Idag har jag börjat jobba igen så nu är semestern slut och "verkligheten" börjar igen!

06 augusti 2011

Augustikväll i trädgården

Det här året har vi kunnat njuta av trädgården mer än vad vi gjort på flera år. Anledningen är så klart att vi förra året började strukturera upp den genom att bygga en stentrappa ut från matsalen, en uteplats och ett utekök samt grusgångar kantade av stenmurar respektive gatsten runt om huset. I vår fixade vi till gräsmattan. Jag tyckte jag beställde hur mycket matjord som helst (två hela lastbilslass) men ändå fick vi snåla lite på slutet för att det skulle räcka överallt.



 Uteköket byggdes i ohyvlat plan och rödfärgades med ljus Falu Rödfärg, precis som huset.
På uteplatsen har vi granitsingel, det passar fint då både stentrapporna och husgrunden är av granit.
Jag tycker det är snyggt när man även ute håller sig till ett par färger och material, så det inte blir "plottrigt".
Man bör dessutom tänka på husets stil, ålder och läge - vad passar egentligen?

Trots tappra försök emellanåt så inser jag att jag inte har gröna fingrar. När alla pratar lyriskt om hur kul det är att slita i trädgården så muttrar jag mest när jag måste ta ett tag med ogräskrattan. Och jag är urdålig på att räfsa upp gräsklipp och löv. Utifrån detta är jag ändå nöjd med hur vår blomsterrabatt blev. Några av de ditflyttade gamla historiska rosorna har inte tagit sig och pionerna har inte blommat i år, men höstanemonerna gör det. Jag har fått gammeldags perenner från mamma som jag har satt här, t ex stjärnflocka och olika sorters nävor. Tanken är att rabatten ska gå i vitt och rosa, och att det alltid ska finnas något som blommar.


Blomsterlandet med sin stenmurskant mot grusgången. Jag har satt månadssmultron längs kanten som
förhoppningsvis blir som en liten låg "häck". Inte helt historiskt korrekt bland de övriga mormorsväxterna,
men ibland får man frångå sina principer... 

Golfvacker gräsmatta och välklippt häck hittar man inte hos oss. Faktiskt är det rätt så svårt att bestämma sig för var gräsmattan ska sluta när man bor på landet - vi har ju liksom 12 hektar mark... vem säger att tomten slutar här och inte tio meter mer åt väster? Någonstans gäller det att dra gränsen, för man kan ju inte klippa hur stort område som helst. Och som sagt så ska ju hela rasket också skötas och där är jag inte någon kandidat till trädgårdsmästarposten.

Grinden kom också upp förra året, en exakt nytillverkad kopia av den gamla grinden som inte gick att rädda.
Nässlor och långt gräs finns det tyvärr gott om hos oss. Det här är ett kommande projekt där tanken är att
bygga in en telefonstolpe med förankringslinor med stenmur och upphöjt land med buskar. Fast just nu är
det nässlornas kindergarten märker jag...

05 augusti 2011

Reportage i Sköna hem

I Sköna hem nr 9/2011 som kommer ut i butik i dagarna, kan ni se mitt och Hasses reportage från den vackra 1800-talsgården vid Bråviken där Viola håller hus. Ett vackert hem - jag låter bilderna tala för sig själva. Tack kära Viola för en trevlig dag förra året då reportaget gjordes!




 

 Foto: Hasse Bengtsson
Text & Styling: Kristin Fägerskjöld

04 augusti 2011

Uppringd av TV

Idag fick vi ett roligt telefonsamtal, vi blev nämligen uppringda av SVT:s Antikrundan! Antikrundan kommer till Nässjö 28 augusti för inspelning och värdering och inför det hade vi skickat ett mail med text och bilder på lite "udda" saker vi har här hemma. På onsdag kommer de nu och tittar på ett gammalt skåp! Antar att det är "rekningsrundan" och det görs alltså ingen inspelning, men det var kul att de ändå hörde av sig...

Är ni nyfikna på skåpet? Så här ser det ut... det passar inte in hos oss men vi har inte haft hjärta att sälja det (vi har nämligen fått det i utbyte mot att min man snickrade en mjölkpall av en gammal farbror). Det är unikt då det är väldigt gammalt och orört sedan början av 1800-talet då det målades om i rött. Alla gångjärn och lås är original och mycket äldre än så. Det kommer från ett hus i trakten och har stått i det huset sedan det byggdes, vilket var i början på 1800-talet. De senaste 100 åren har det fungerat som verktygsskåp åt en duktig snickare som bodde där. Under den röda färgen syns spår av någon ljusblå färg och stilen bär drag av bondrokoko. Vi gissar att det är från slutet av 1700-talet men det kan vara ännu äldre. Ja, det blir spännande att se vad TV-experterna säger!

(Och ha ha, om det nu blir någon TV-inspelning senare så gjorde vi redan upp när vi skickade in mailet att det får bli S som får stå framför kameran, jag håller mig i bakgrunden! Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg, det är ju inte säkert det blir någon inspelning.)