16 april 2009

Gillar inte läget

Kan man få begära omstart på veckan? Gillar inte alls läget just nu. Jag är nämligen hemma för vård av sjuk man - han har fått diskbråck. Vi var på så himla god väg att få barnrummen färdiga med skivor på väggarna i helgen och så händer detta... Så himla dålig timing så det finns inte... målarfirman skulle ha kommit nästa vecka och tapetserat rummen, det går ju inte nu. Och jag som precis börjat på mitt nya jobb, jag varken vill eller kan vara hemma nu. Sitter här med både panik och ångest för hur allt ska lösa sig, men det kommer det ju göra, på ett eller annat sätt. Givetvis är det mest synd om S som har ont (han har det riktigt illa och fick åka ambulans in till sjukhuset när det hände), men det ställer ju onkeligen till det rätt rejält för övriga familjen också.



Söta och fina och inte alls ångestframkallande är i alla fall tussilago. De är nästan på väg att blomma över men jag plockade några idag och satte i en av äggkopparna med guldkant. Om man inte plockar en bukett tussilago så är det inte vår, tycker jag.

Hoppas ni har en bättre vecka, skickar en jättestor kram till er alla som tittar in här fastän det är glest mellan inläggen just nu.

11 kommentarer:

Miafialottan sa...

Men fy vad jobbigt! Förstår din frustration med nytt jobb och allt. Hoppas han blir bra snart!

KRAAAAM!
/Miafialottan
(som läser och myser åt din blogg oavsett hur långt du har mellan inläggen... :) )

rosenskära sa...

Tänk vad man är beroende av varandra, mycket mer än man kan ana! När jag blev sjukskriven för tre år sedan kunde jag inte göra någonting, tänk om jag hade varit ensam med barnen då! Det var jobbigt ändå men vilken tur att man är två!

Kram/L

Emelie sa...

Ja du - ofta blir det inte alls som man tänkt sig...
Stackars er, förstår att det blir kaos. Du som fått nytt jobb och allt - det var verkligen ingen bra timing.

Jag älskar tussilaggo! Jag fyller år i april så jag förknipper de två sakerna...Och nu i vuxen ålder blir jag fortfarande förtjust när de små gula tittar fram.*ler*

Hoppas det ordnar sig för er!
Kram Em

Kamomilla sa...

Nå men nej en sån otur!!!! Men som du sa så löser det sig säkert.
Jag håller både tummar och tår för att det löseer sig fort!!
Kram, Kamomilla

Kamomilla sa...

Hej igen!

Tack snälla du för din underbart uppmuntrande och så "huvudet på spiken kommentar" hos mig!
Det är lika för mig, efter åratal i tråkiga hyreshem i förortshöghus så uppskattar jag livet här i vårt "gammalnya" trähus mitt ute i skogen. Jag vill också se det som mitt paradis, min vilo-oas på jorden. Vårt livsverk och vår stora stolhet och glädje. Jag har aldrig saknat resor eller dyra fina saker,bara jag får ha det tryggt och ombonat omkring mig.

Så skönt att höra att vi är fler som tänker lika om hemmets betydelse. Men man måste akta sig för att falla i duktighetsfällan som man gillrar själv...

Många av oss bloggare är esteter och vi tenderar väl att kräva det yttersta av oss innan vi lägger ut det på bloggen. Största kritikern är man själv. Men det är sunt så länge man inser det och kan ta avstånd från det mellan varven. Kanske le en smula åt sig själv också?

Hoppas nu ännu att din gubbe blir fort frisk och kry. Det som inte tar kål på en, gör en starkare, kom ihåg det.. Tänk så starka ni blir nu! :)
En uppmuntrande kram från kamomilla

p.s Jag ska ta fäste på den där tanken om sovandet. Det går nog bra, bara man inte stressar upp sig...

LenaS sa...

Åh vad tråkigt, hoppas han snart får mindre ont och att du kan jobba igen och ni får klart rummen...
Kramis/LenaS

StrandviksVillan sa...

Stor styrkekram tillbaka till dig och familjen!
Visst är det konstigt att det alltid ska hända allt på en gång... men det ordnar sig nog på ett eller annat sätt :)

Fröken Fräken sa...

Nämen! Förstår att det känns jobbigt, på flera sätt; man vill ju inte att de man älskar ska bli sjuka och ha ont, man vill göra ett gott intryck på nya jobbet.. Men om det är en verkligt bra arbetsplats som du jobbar på så har de säkerligen förståelse, diskbråck vet man ju gör ont som bara den.
Tycker ju inte heller att det känns så roligt att återigen vara hemma från jobbet, men vad ska man göra? Hälsan måste ju komma först. Och när det gäller just mitt jobb så brukar jag galghumoristiskt tänka att det är ju iaf inte någon som dör om jag inte kommer till jobbet. Det enda som kan kan bli värre är ju om jag faktiskt går till jobbet och blir än sjukare..

Ett hem på landet sa...

Usch så jobbigt!!!
Men härligt med vår och tussilgao!!!

Det är absolut ingen fara att det tar tid, det kommer när det kommer, ska bli spännande att läsa.
KRAM

Liten Bod sa...

Stackars gubbe! Jag har haft ont i en disk även om den inte brast, och det gör vääääldigt ont. Sjukdom och dödsfall kommer aldrig lägligt, säger min mor. Hoppas det ordnar sig till det bästa snart. Jag har inte lyckats plocka några tussilago ännu, måste ut och snoka i helgen :) Kram, Tina

♥ Fyra årstider sa...

Nej vad tråkigt..tänker på er.
Kram Lotta