Det finns bättre veckor

Oj, så lång paus jag har haft från bloggen. Helt ofrivilligt. Jag har nämligen varit sjuk i flera omgångar, kort sagt så har jag haft många bättre veckor än den här! Efter att ha firat Matildas tvåårsdag i lördags så har vi hunnit med att skotta snö i mängder, jag har haft en omgång nässelfeber och kort magsjuka, och så på söndag kväll fick både jag och min man ont i halsen...
.

Måndag: Ont i halsen, men går till jobbet ändå. När jag kommer hem hade jag 38,8 i feber och hade riktig frossa. I med två alvedon och i säng tidigt. S mår lika pyton som jag.
.
Tisdag: Ännu mer ont i halsen, men ingen feber på morgonen. Går till jobbet. I med två alvedon vid lunch för jag fryser som en galning. Härdar ut till klockan fyra, åker hem, när jag kommer hem har jag sådan frossa att jag inte får upp värmen trots ett antal filtar och varma plagg, har över 39 grader i feber. I med en treo för nu är alvedonen slut. Då går strömmen. Jag försöker tända lite ljus samtidigt som jag tröstar två mörkrädda barn och fryser så jag knappt kan prata. S får ta in hästarna i mörkret.
.
Onsdag: Inser att vi nog måste ha penicillin. Det visar sig att vi har halsfluss båda två, och vi får varsin hästkur Kåvepenin. Jag orkar i alla fall köra barnen till skola/dagis och ta ut hästarna, stackars S har den här dagen över 39 grader i feber hela dagen och gör inte många knop. När jag kravlar mig upp ur sängen vid lunchtid stängs strömmen av, det är en elgubbe och klättrar i "vår" stolpe här vid gården och lagar något som gått sönder i tidigare strömavbrott. Vi får tända i vedspisen och laga burksoppa. Alvedonen är vår bästa vän just nu...
.
Torsdag: Dagen börjar med att M skriker "lammen ute! lammen ute!". Just det, fåren har rymt!! De finurliga rackarna har klättrat upp på en snöhög och hoppat över staketet. Tur att de älskar pellets så de kommer när man skramlar med det i en hink. Funderar på att gå till jobbet igen eftersom jag inte har feber, men efter att ha lämnat barnen är jag genomsvettig och darrig på benen. Stannar hemma. Däckar i sängen i tre timmar, så jag var nog inte så pigg ändå... Att göra stallet tar oss 40 min tillsammans, att jämföra mot en halvtimme på egen hand i vanliga fall. Lyckas minska alvedonkonsumtionen något idag.
.
Nu känner jag ändå att det går på rätt håll, och imorgon måste jag vara pigg för då ska jag och Lotta ut och göra vårt första jobb ihop! Hon fotar och jag skriver, och så stylar vi tillsammans. Jag tror jättemycket på det här upplägget, för Lotta och jag kommer så bra överens! Sedan tycker jag det är skönt att ha någon att bolla idéer med, för inte sällan drabbas man av tankar som "jag kan inte..." eller "det här går inte..." när man håller på att starta upp en ny verksamhet. Men vågar man inte, så får man inte veta hur det skulle ha gått! (Tack för alla lyckönskningar ni har gett oss! Ni är guld!!!!)
.

.
Dagens bild har jag lånat från Lottas blogg. Ser ni hur härligt hon fotar?