Å andra sidan

Så underbara kvällarna är nu, jag vill inte gå in! Men när solen går ner kommer knotten fram, så då får man ge upp ändå... Jag passade på att ta lite bilder innan solen lämnade trädgården helt. Håll tillgodo. Det är alltså den "fula gaveln" jag visar nu...

.

.

Jag har en massa krukor framför stentrappan till vår entré. Rabatten bakom ger mig lite ågren för den är helt igenväxt nu, men jag försöker intala mig att jag inte kan gräva upp och flytta något därifrån än, förrän trädgården är mer färdig...

.

På bild två syns Min Mans Stolthet, den gula gamla grävaren som har underlättat så mycket grävarbete i trädgården nu i vår och sommar! Duuuuuuktig traktor! Stenmuren har vi byggt på två helgdagar. Det är tur det är gott om sten i Småland, alla stenar är naturstenar som kommer från trädgården eller närliggande omgivningar (nej, man får inte riva gamla stenmurar och plocka sten där ur, om någon trodde det!). Nu ska gången toppas med granitsingel och så ska gräsmattan planas ut för att möta på fint upptill mot muren (grävaren ska få jobba lite igen alltså).

.

Utemöblerna har hamnat lite provisoriskt på gräsmattan, men dessa dagar har det varit väldigt skönt att sitta i skuggan och njuta. Efter två (regniga) somrar har teakmöblerna äntligen fått den där grå färgen som jag tycker är så fin. Så ni som tycker att jag har skött om mina möbler dåligt och att de skriker efter en inoljning - det håller jag inte med om... *ler* Plymspirea i förgrunden, i bakgrunden syrenhäck och så vår stora lönn som är vårdträdet på gården. Älskar den!

.

Den fjärde bilden visar ett äppelträd som uppenbarligen har nio liv. Det är ett Gyllenkrooks Astrakan som vi fick i bröllopspresent 2002. För några år sedan fick det rötterna uppätna av sorkar, lossnade från jorden och flöt upp så att det nästan låg ned... vi stampade det tillbaka i upprätt position och hoppades på det bästa, och det överlevde! Efter den hårda vintern i år så har hararna gått rätt hårt åt det, men det verkar klara det också. Med det i bakhuvudet tycker jag att det är ursäktat för att inte ha växt så mycket.

.

Ja, det var uppvärmningen med de "hyffsade" bilderna. Nu kommer lite mer hard core...

.

.

Den första bilden visar baksidan av huset och stenmuren vi gjort där (som också syntes på bild 2 ovan). Som ni ser saknas muren på andra sidan trappsteget till höger. Vi vet inte heller hur vi ska fortsätta trädgårdsplaneringen i förgrunden, så därför ligger här nu bara en tillfällig avgränsning med smågatsten för att inte allt grus ska rinna iväg ut i gräsmattan. Förmodligen ska vi fortsätta grusytan, men det får vänta lite för framsidan känns viktigare att få färdig. Dessutom ser ni att vi har lite målning kvar att göra också...

.

Framsidan är alltså på bilden till höger ovan. Puh, det är här vi sliter nu! Här var bara en liten grusyta förut. Eftersom huset är förlängt (vår utbyggnad som blev klar förra året) så behövde även uteplatsen förlängas. Vi har nu skrapat av grässvålen från ytan, lagt markduk och därefter väggrus på den yta närmast verandan där utemöblerna sedan kommer stå. Utanför de dubbla franska dörrarna till matsalen ska det bli en trappa av granitblocken som jag hittade på Blocket för två år sedan. Det gäller att vara förutseende och se behov man kommer ha i framtiden. Vissa säger att det är att samla på sig saker, jag tycker det är insiktsfullt! Under presenningen ligger en stomme av ihopmurade lecastenar och härdar. Snart kommer det pilliga jobbet att få stenstegen på plats! Efter det är det "bara" att lägga markduk och väggrus även här, och sedan toppa alltihop med granitsingel samt lägga gatsten som kant mot gräsmattan.
.

Ja, sysselsättningsproblem har vi inte i alla fall. Men det gäller att ta lite i taget. Det gamla talesättet "Rom byggdes inte på en dag" känns skönt att luta sig emot. Man kan inte göra allt man vill, helt enkelt, det finns varken tid eller ork. Man måste ju hinna leva och ha kul emellan också. Det är därför våra projekt tenderar att dra ut på tiden. I gengäld hinner vi tänka igenom dem flera gånger, ändra oss på vägen och det slutar med att vi blir väldigt nöjda, det är ju huvudsaken!