24 september 2008

Idag tänder jag ett litet ljus...


... för min farfar som gick bort i natt, efter en lång tids sjukdom. Han blev hela 87 år gammal och fick ett långt och rikt liv, men var sjuk sedan flera år tillbaka. Jag sitter här och tårarna rinner, men samtidigt är jag ändå glad att det för hans del är slut på kämpandet. Jag tror han har det bättre nu. Istället får jag se fram emot att min systers lilla bebis snart ska komma (beräknad till imorgon). Någon sa en gång att det är så vanligt att någon i en familj försvinner och någon annan tillkommer inom en kort period. Så blir det nog för oss den här gången. Nej, nu måste jag samla mig och gå ner till barnen igen.

Kram till er allihopa och ta väl hand om er.

14 kommentarer:

Moodboardwithflowers sa...

Söta du... jag får tårar i ögonen när jag läser detta.. Det är något som berör mig så djupt när jag hört att någon gått bort som man har så kär. Sen har jag en hel del egna erfarenheter i ryggsäcken också. De senaste 10 åren så har 5 st nära till mig gått bort. 2 av ålder och de andra alldeles för tidigt. Ta hand om er!

Karin Lindström sa...

Kristin vännen!
Jag tänker på dig och kramar dig härifrån!

Ta hand om dina närmaste och gör något mysigt nu. Hoppas ni har lika fint väder som vi!!

Karin!

Helena Dovier sa...

Nej, vad ledsamt att din farfar har gått bort. Jag lider med dig. Typiskt också att din man inte är hemma nu när detta hände...

Visst är det ofta så att när en dör, föds någon annan i samma familj i stället. Konstigt, men jag antar att det är livets gång.

Kram från Helena

Gårdsromantik sa...

Visst är det så att saknaden är stor även om det var bäst som skedde när man mår så dåligt.

Tänker på dig.

Kram Maud

Hem och Lycka sa...

Nej, vad tråkigt, jag beklagar verkligen din saknad. Förstår att du och din familj är hemskt ledsna just nu. Ta hand om er! KRAM

Åsa sa...

Älskade systeryster....egentligen vill jag bara kasta mig på tåget och åka hem, men pappa ville inte att jag skulle göra det. Jag ringer frammåt kvällningen istället. Kram/lillsyrran

Karin Lindström sa...

Jag vill bara önska dig godnatt och jag tänker på dig!

Kramar
Karin

Willewira sa...

Kära du, jag känner så med dig...det är alltid tungt när en kär person lämnar oss.
Även om det är efter ett långt rikt liv.
När det gäller efter gammalt liv kommer ett nytt, så har vi i vår släkt varit med om det tre gånger och därför är jag nog böjd att tro på det.

Jag skänker en tankekram till dig och dina närmaste i sorgen, men också i minnenas glädjesjö.

Kram
Willewira

Annika sa...

Kramar kommer härifrån.... tänker på Er..... aldrig roligt att mista nära o kära.... men som du säger är man gammal o sjuk kanske det är det som är det bästa för honom.... du har ju dina minnen kvar att vårda ömt.... o att se fram emot den lilla nya familjemedlemmen.... Många varma kramar... Annika

Liten Bod sa...

Hej! Så kul med en ny bekantskap! Jag beklagar att du förlorat din farfar, men han fick ju i alla fall ett långt liv som sagt. Min dog innan pappa träffade mamma ens. Vi har också märkt att en ny familjemedlem, ofta av samma kön, kommer till när en går bort. Vår dotter blev till när min mans farmor dog, och har nu ett namn efter henne. Min bror fick en son ett halvår innan vår pappa gick bort. Din beskrivning av hur man målar korg med en bebis fick mig att skratta högt :) Er veranda är fantastiskt vacker, en dröm för oss som bor i nya hus! Sovrumsgarderoben, samt alla andra skåp var också så fina. Jag förstår inte hur ni hinner fixa så mycket hemma med små barn. Våra är vuxna nu, men ändå blir det si och så med fixandet :) Jag tycker att ni har det så fint, och att leva med djur låter så härligt. Kul att se att du brukar vara på Värmdö också, Siggesta är min huvudleverantör... Nu länkar jag in din blogg med detsamma, så att jag inte tappar bort dig! Kram, Tina

Hannis sa...

Vad tråkigt och sorgligt.
Även om det är skönt för din farfars del så blir man ju ledsen som nära.

Skickar dig tankar och kramar/Hannis

Kamomilla sa...

Beklagar sorgen.

Jo, så är det nog, samma år min son föddes dog min farfar..

Marie sa...

Blir så ledsen för din skull Kristin! Du får en stor varm kram av mig, ta hand om dig!

Kramar Marie

Unknown sa...

Hejsan Vännen!
Tänker på dig och sänder dig en kram. Jag vill också säga att jag nu pressenterat dig som veckans blogg, hoppas att det kanske kan kännas lite uppmunttrande. Om det är något som du inte gillar med inlägget så skriv och säg till så jag kan ändra. Ha det nu så gott du kan vännen! Kram Petra
www.metrobloggen.se/romantiskahem