Ting på vänt

Här ligger rödlökar i väntan på att få komma ut i ett höstarrangemang på trappan och ett rådjurshorn i väntan på blekning innan montering...

Enklast tänkbara dekoration

Kronärtskockor blir ljuvliga höstdekorationer, tycker jag! Älskar deras färg och form som passar så bra nu på hösten. När de har torkat några dagar, som här, blir de lite mer gråbruna i färgen men de är fortfarande lika fina och kombinerat med vit fajans är det en riktig höjdare!

Septembersol över köksträdgården

Frisk och klar septemberdag idag, med knallblå himmel och sprakande färger i köksträdgården. Vansinnigt synd bara att anledningen till att jag är hemma mitt på dagen är att jag och barnen är förkylda... men så är det på hösten när man börjar jobba och går till skola och dagis efter semester. Ett härligt bacillutbyte... not!

Den här kombinationen blir jag glad av varje gång jag tittar dit! Ringblommor och mangold,
så himla vackert med de oranga tonerna i ringblommorna med mangoldens röda stjälkar.
En favorit i sommar har varit att göra mangoldpaj - jag fräser helt enkelt mangold ihop med gul lök,
pressad vitlök och lägger i ett pajskal och på med äggstanning, det är kanongott!
Ringblommorna använder jag som dekoration på kakor och i sallader.

Underhållet på den här gamla gjutjärnssoffan får hamna på 2014...

Kan ni gissa vad detta är? Det är mina förvuxna rädisor som har blommat och bildat små ärtskidor...
som faktiskt är ätliga!!!! Smakar krispigt och lite pepprigt, jättegott i sallader!

Äppelsquash var första året jag odlade. Jag kom igång alldeles för sent och sedan var det väldigt torrt,
men några små tennisbollsstora squashar blir det i alla fall...

Bara en gnutta färg

I somras hann jag med att måla en del småsaker som blivit liggande oklara en längre tid. Det var sådant där pyssel där själva målandet tog fem minuter, men det allt runt omkring, att plocka fram färg och röra upp den, hitta en pensel, lägga ut skyddsunderlag och torktid efter målning, är det som tar tid. Under semestern fick jag i alla fall en massa av dessa ting avklarade. Ett projekt var att stryka ett tunt, tunt lager färg på halvmånebordet.

När jag fick bordet (för flera år sedan) var det i ganska dåligt skick och mycket smutsigt, så jag tvättade av skivan och då följde all gammal limfärg med. Det var ju rätt osmart att göra så, kan jag ju tycka nu, men gjort är gjort! Skivan var rätt så ful, den var inte snygg trären utan hade flera fula mörka fläckar (som brännmärken), och då började jag fundera på hur jag skulle måla den så att den passade ihop med underredet, som har originalfärgen kvar i en gråvit ton. Efter att ha funderat på både svart, mörkgrå och vit färg så landade jag i att blanda en egen gråvit ton och stryka ett mycket tunt lager för att få det att se lika slitet och nött ut som på underredet.

Jag blandade själv en nyans av Gysinges vita och grå linoljefärg (jag köpte små färgburkar, det gick ju inte åt mycket färg alls) och använde sedan mycket sparsamt med färg på penseln. När färgen var halvtorr gned jag bort en del av den med stålull och trasor. När färgen var helt torr la jag på ett lager ofärgat vax och avslutade med att polera ytan, så att den nu är sammetslen och har en lätt glans. Jag är jättenöjd med ytan nu, bordsskivan är precis ton i ton med underredet och träet tittar fram här och var, ungefär som att det var naturligt slitet.

Spillkum från loppis, klot av kvistar från Blomsterlandet och betongljusstakar i fönstret av Tove Adman.

Tweed och brittisk accent

Tack sommaren, för att du gav oss så härligt väder! Nu är det ovillkorligen mörkare, kallare och höstigare. I år vill jag boa in mig i mer engelsk stil och jag tycker det är så inspirerande med engelsk stil med rutor, skinnfåtöljer och paisleymönstrade textilier. Jag nästan längtar efter att få prata engelska och dricka te! Härom dagen försökte jag ha min tweedkavaj till jobbet (kanske i abstinens för att jag också vill ha tweed, när S tar på sig tweedkepsen och går ut och jagar en ljummen kväll) men det slutade med att jag var alldeles för varm och fick huvudvärk, så den får jag nog vänta lite till med... Under tiden tittar jag på Foyle's War där alla har tweedvästar eller repriser av Downton Abbey där kepsar och hattar följer med på jaktturer...

Det är ingen risk att det blir någon totalförändring i inredningen hemma, men detaljer kan man ju alltid lägga till (och ta bort andra). Det här inspirerar mig just nu.

 

 

Fler stämningsfulla höstbilder hittar du i min mapp "It feels like AUTUMN" på Pinterest.

Det bästa på sommaren

Jag tror nästan det här är det bästa med sommaren? En tallrik full med smultron. Den somrigaste kvällsmaten man kan tänka sig...

Planteringsbänk

I år är första året jag har använt mig av en planteringshörna. Och varför har jag aldrig gjort det innan? är ju frågan jag ställer mig mu. Jag har inte tyckt jag behövt det, men det är ju såååå bra och sååååå trevligt.

Jag har bara använt gamla grejor jag haft liggande, själva bordet är ett symaskinsunderrede jag haft ute i trädgården i många år. På det ställde jag en gammal kuskbock för att få en nivå till. På sätet har jag krukor  på tillväxt och under det står tomma krukor och fat. Två fågelholkar som trillat ner från träden de en gång satt i spikade jag upp på planket. Jag tror inte det flyttar in några fåglar där när jag står där och stökar, men det blev sött och inramat på något sätt, tyckte jag. Till höger sitter en liten gjutjärnshängare för planteringsredskap och snöre. Under symaskinsbordet har jag en samling kryddetiketter och andra blomsterpinnar i ett sprucket höganäskrus. Längre bort mot husväggen får det plats att ställas kratta, spade, ogräshacka och korg för trädgårdsavfall. Utanför bild är den fula plastförpackningen med planteringsjord, men det finns plats för den också, haha! Så smidigt att få allt samlat på ett och samma ställe och slippa springa omkring och undra var jag gjorde av det ena och andra!

En trädgårdstanke

Blir ni för trötta på inlägg om blommor och trädgård? I så fall får ni nog sluta läsa på ett tag. Just nu är jag så förtjust i min trädgård och hur den blommar så jag är ute mest hela tiden och njuter. Som jag skrev innan verkar det ha hänt något i år, helt plötsligt blommar allting stort, villigt och glatt och att vara och jobba i trädgården är helt plötsligt roligt. Jag roar mig med att raljera över orsakerna, är det ett extra gynnsamt år i år? Eller har trädgården äntligen "vuxit till sig"? Eller har jag bara drabbats av den alltför vanliga åkomman bland kvinnor i min ålder, trädgårdsnojan? Jag vet inte hur många fyrtioåriga kvinnor som helt plötsligt blir intresserade av trädgård och hävdar med bestämdhet att det är jättekul att gräva och gödsla och rensa ogräs. Jag har aldrig riktigt förstått mig på dem, måste jag erkänna. Men som sagt, jag kanske har blivit smittad nu? Det är nog inte så allvarligt, för jag tycker fortfarande inte att grävandet är sådär värst kul. Det jag älskar är snarare "småpillet": att plantera växter, se dem växa, gruppera krukor och fundera över hur jag går vidare i trädgården med alla drömmar.