30 juli 2008

Otursförföljd

Nu har jag precis kommit hem efter att ha tillbringat natten på sjukhus!!! Ibland blir jag galen på min kropp som inte beter sig som den ska. Jag måste fått ett måndagsex... ;-) Förutom att jag är reumatiker (vilket jag har lärt mig att leva med och accepterat, det är ju en kronisk sjukdom - men jag mår rätt så bra för det mesta) så tycker jag att jag råkar ut för de mest konstiga saker. I maj var det ju det här viruset på balansnerven. Igår fick jag helt plötsligt ont i ryggen, svårt att andas, mådde illa och var kallsvettig. Efter en mängd prover på sjukhuset, kontraströntgen och annat så tror läkarna i alla fall att det var ett gallstensanfall jag fick. Nu mår jag precis som vanligt igen och fick åka hem men jag är helt slut, efter att ha blivit väckt varannan timme i natt för att de skulle kolla blodtryck mm. Dessutom var alla salarna fulla, så jag fick sova i en korridor. Hur käckt känns det? Och sedan hade de glömt att beställa frukost till mig... Nåja, jag mår ju bra igen, det är ju huvudsaken. Tyvärr är vår hund sjuk också, hon har fått livmoderinflammation. En olycka kommer ju sällan ensam, sägs det, jag tycker alltid att det har en tendens att "klumpa ihop sig" när man minst önskar det. Vi får hoppas att hon blir bra på penicillinkuren, annars blir det operation för hennes del. Lilla Spejagumman.



Längtar efter att få sova i min säng i natt, med det här på sängbordet i jämte mig. Jag tror jag kommer sova som en stock, för jag är såååå trött!

Vad roligt det var att läsa era kommentarer om mitt förra inlägg! Jag vet inte om vi har haft väldig otur med vår linoljefärg, eller om det helt enkelt beror på den som håller i penseln *fniss*. Det kanske skiljer från olika tillverkare på färgen också, jag vet inte?

17 kommentarer:

Hem och Lycka sa...

Men fy vad otrevligt! Hur mår du nu? Obehagligt också att ligga i korridor och inte ens få frukost *suck*

Hoppas att du och vovven kryar på er, KRAM!

Hannis sa...

Men usch vad jobbigt!
Det där med att ligga i korridor har jag varit med om.
Inte kul alls.

Hoppas du mår bättre nu och att du slipper några flera vändor till sjukhuset.

Kram Hannis
Ps.Hoppas det ordnar sig med vovven också

Vitbalansen - Helena sa...

Åh nej, vad jobbigt med både vovvans livmoderinflammation och ditt gallstensanfall - samtidigt. Men visst är det så att en olycka sällan kommer ensam. Det är ju bara det att det är så himla jobbigt när man drabbas av det. Hoppas att både du och Speja (som jag gissar att hon heter, låter som en stövare eller annan utpräglad jakthund, stämmer det?) piggar på er. Skulle det inte gå bra med vovvans penicillin finns det ju trots allt fördelar med att operera bort livmodern, till exempel att risken för juvertumörer minskar och att man inte behöver oroa sig mera för livmoderinflammation. Min tik Winnie opererades i sexårsåldern, och hon mådde som en prinsessa och var i toppkondition ända fram tills hon dog av ålderskrämpor när hon var elva år. Så mina erfarenheter av ett sådant ingrepp är enbart positiva. Dessutom slipper man ju löpen, vilken inte precis är någon nackdel...

Stor krya på dig-kram till både dig och vovvan från
Helena och juvelen

Lilla huset på prärien sa...

Det kommer, det kommer... så fort jag är färdig med mitt lilla objekt ska jag fota och lägga ut det :)

I like linoljefärg!

Kram Jenny

Gula Villan i Vallen sa...

Nej, men inte ska du väl vara sjuk heller. Unga människan. Sommarsjukhus gör en nästan mer sjuk, jag har ju jobbat några somrar så jag vet... Hoppas du slipper ont igen. Jag hade samma i 7 månaden, kunde inte ta mediciner etc. Puh, vill inte gör om det.//Marie

milly Garden sa...

Men stackare så utsatt du varit!! Hoppas verkligen du känner dig bättre och vovven med...det är ju lustigt att så mycket ska drabba en och samma person samtidigt!

Krya på dig! och vovven också!

Kram Marina

Tidsmästarinnan sa...

Fy, det låter verkligen som en usel natt! Hoppas du känner dig pigg och rask snart igen!
Ta hand om dig och lilla hundgumman, och sov så gott i natt!
Kram
Susanne

Ina sa...

Nää vad trist, vilken otur du haft!! Gallsten är ingen hit, hade mycket känningar av det då jag var gravid. Det gör sååå ont!! Men smärta är väl du tyvärr van vid.
Måste säga att er trappa är så vacker, de är fin som den är jag håller med dig!!
Hoppas er hund och du såklart mår bättre!!
Kram Ina

Shabby chic & lantligt sa...

Hejsan, hoppas du har fått sova gott nu, inte roligt när det händer något så drastiskt, själv har jag också haft lite otur när vi var en en liten semestertur till Skagen,
Soliga underbara hälsningar till dej
Sanne

Vitbalansen - Helena sa...

Hej igen!

Skönt att höra att åtminstone Speja är piggare nu. Tigga vid bordet och snika upp i sängen låter som typiska bättringstecken :-). Hoppas att du själv är på bättringsvägen också. Gissar att du tillbringade sjukhusnatten på min förra arbetsplats Höglandssjukhuset...? I så fall är du ju i goda händer. Jag jobbade på personalavdelningen där när jag bodde i Eksjö, så lite koll har jag allt på det sjukhuset :-).

Hoppas nu att ni får en lugn och skön helg...

Kram från Helena

Kamomilla sa...

Här har du en otursyster! Jag har insjuknat i en mystisk feber som är jättehög trots att jag är på antibiotika sen en och en halv vecka tillbaka då jag fick hög feber och totalt tappade orken. ingen vet vad det är, och blodproven ger inga svar...
Reumatiker är jag också men den har varit vilande i tjugo år och ger mig inga besvär.
.
Dina symptom fick mig nog att genast tänka gallsten. jag har haft ett liknande anfall men jag hade ont i mitten av mellangärdet mellan revbenen, så ont att jag tappade andan och fingrarna vitnade. jag trodde jag hade en hjärtinfarkt...

Jag fick en spruta litalgin och fick åka hem när det lättade. Ultraljudet visade att jag inte har gallsten utan trånga gallgångar, så det gäller att äta förnuftigt. Vilket jag har svårt att göra, matglad som jag är...

Krya på dig gumman och hoppas hunden blir bättre också!

Drömrum sa...

Hu vad hemskt! Jag har hört att sådana anfall kan vara jättehemska! Stackars dig!
Du får ta det lugnt och ta hand om dig!
Kram
Helen

Marie sa...

Hej Kristin!
Låter verkligen inget vidare, hoppas att du snart känner dig bättre! Håller tummarna för att även lilla vovven snart kryar på sig!

Många kramar
Marie

Viola sa...

Hej, hur har jag kunnat missa din underbara blogg, hoppas verkligen att du är piggare nu. Ibland hopar sig "eländet", jag vet....Vilket fall som helst så har du ett underbart hem och familj som jag skulle vilja hälsa på i fortsättningen. Skulle gärna vilja att du tittar in om du har fått orken tillbaka, befinner mig i Västerviks skärgård, många kramar Viola

Helena sa...

Stackars dig! Jag hade nästan samma symtom före skolavslutningen och blev inlagd 2 nätter. Dom trodde det var gallsten, men sen ändrade dom sig och trodde det var inflammation i livmodern, så egentligen visste dom nog inte. Men det blev bra som tur är! Men visst blir man rädd för vad dom ska hitta....
Skönt att du mår bättre, se till att vila/ Kram Helena

Annika sa...

Tråkigt att höra att du inte mått så bra... vi får väl hoppas att allt går åt rätt håll nu... sällar mig gärna till gänget med små hallar.... ( 170x170) har varit lite kämpigt med tre barn o allt som det för med sig.... ha det gôtt Annika

Mitt Egnahem sa...

Här kommer massor av krya-på-dig-o tyck-synd-om-rop från Värmländska Mitt Egnahem PS. Du får ge linoljefärgen en chans till! Olika fabrikat har lite olika egenskaper.