Morning has broken

Det är väldigt lätt att bli lite tårögd och tänka på "Morning has broken" när det blir en morgon som den här... speciellt när man tar de där tjugo, trettio stegen över gårdsplanen och in i stallet och möter ett litet nyfött föl som gnäggar lågt.

Morning has broken, like the first morning

Blackbird has spoken, like the first bird

Praise for the singing, praise for the morning

Praise for the springing fresh from the word

Sweet the rain’s new fall, sunlit from heaven

Like the first dewfall, on the first grass

Praise for the sweetness of the wet garden

Sprung in completeness where his feet pass

Mine is the sunlight, mine is the morning

Born of the one light, Eden saw play

Praise with elation, praise every morning

God’s recreation of the new day

(Text av Eleanor Farjeon, 1931, till gaelisk folkmelodi)

Litet isabellfärgat stoföl, som vi ännu inte döpt, här 15 timmar gammal.

Det här var vårt andra föl för året och nu är fölningarna över. Inga fler nätter jag behöver vakna och kolla på monitorn hur det är i boxen, men inte heller fler nätter jag tassar under stjärnorna och det enda som hörs är grusets krasande under skorna. Vi har två fina, friska föl i stallet nu och både jag och stona är omåttligt stolta. Och "Morning has broken" far genom huvudet igen.