Gula och ludna - underbart goda! |
Krusbär (Ribes uva-crispa) är namnet både på en buske och dess bär. Det vetenskapliga namnet kommer av latinets uva (druva) och crispus (krusig), vilket syftar på att den har bär och krusiga blad, krusbär. En namnsynonym är Ribes grossularia och för bären stickelbär.
Krusbärsbusken stöter man på i markerna ganska långt från bebyggelse, men det är osäkert om det någonsin funnits vildväxande i Sverige eller om den enbart förvildats eller blivit kvar från övergivna trädgårdar.
Växten kommer ursprungligen från Kaukasus och Västasien. Odlingen av krusbär tycks ha kommit igång på allvar först på 1500-talet. I Norden började det odlas först på slutet av 1600-talet. Under 1800-talet som var krusbärsodlingens glanstid, fanns det runt 1000 olika sorter i odling. Vid 1900-talets början kom den amerikanska mjöldaggsvampen till Europa och ödelade mycket av förädlingsarbetet. Numera finns det sorter som är resistenta mot mjöldagg.
Vilda krusbär växer i hagar och snårmarker, längs vägar, i stenrösen och klippspringor. Utbredning från södra Sverige upp till norra Uppland - södra Dalsland. Enstaka förekomster ända upp till Storsjöbygden i Jämtland.
Krusbär har sorter med stora bär och sorter med små bär. Blomställningen är inte en klase, utan 1 - 3 blommor sitter fästade vid stammen, där det finns mycket taggar. Bären har stark färg och är mycket saftiga. Frukten är större än hos de andra arterna i släktet, och är ett enrummigt, mångfröigt bär. Bären innehåller sockerarter och citron-, vin- och äppelsyra. Hos de odlade sorterna varierar bärens storlek, form och färg. Det finns gula, röda och grönvita, ludna och kala, klotrunda, ovala och päronformade.
Älskar sådana här gamla bilder och kunde inte låta bli att ta med dem i inlägget!
Botaniska planscher lånade från Wikipedia.
Idag har jag börjat jobba igen så nu är semestern slut och "verkligheten" börjar igen!
2 kommentarer:
Vilket underbart inlägg om ett av mina favvobär. Har dock inte ätit dem på flera år.....så lyxigt att ha dem på tomten! Kram Johanna
Får du mjöldagg på krusbären kan du klippa ner dom helt och häll över rikligt med aska. Då kan mjöldaggen försvinna. Det gjorde jag på mina buskar för 18 år sedan och än har jag inte fått tillbaka mjöldaggen. Jag tog askan från vedpannan och hade på. Det blev en liten askhög av mina krusbärsbuskar.
Skicka en kommentar